På torsdagsmorgnar fick vi hjärtan
De kom från patologen
I en hink av rostfritt stål
Framdissikerade ur sina blodhinnor
Övergivna. Märkta med en siffra,
Gestationsvecka och kön
Det kunde hända att ett hjärta ännu slog
Långsamt. Trettio slag i minuten
Det är så att säga den normala oscillationen
Som kommer själva organismen att pulsera
Steg ett: krossa hjärtat med en skalpell
Man får lägga spetsen på sidan
trycka till och sedan mosa runt.
Det pulserar ännu, hjärtmoset.
Därefter: 100 mikroliter amylas,
(En slags typ magsaft som bryter sönder proteiner
Löser upp desmosomer och bindväv
Utan att skada den fettiga skimrande cellväggen)
Enligt protokoll ska amylas först pipetteras
Varpå man drar pipetten upp och ned ett antal gånger
Sedan tvätta x 3 och sprida ut i petriskålen
Tyngdkraften drar cellerna mot plattans botten
Där de når varandra med dendriter
Genomgår mitos och blir en mjölkvit hinna
Semi-transparent och idiotisk
Hinnan kan man sedermera lyfta upp försiktigt
Med en kloförsedd pincett av typen Ewald
Och till exempel lägga den på någons öga
Förslagsvis någon man är kär i
Ögat bör man öppna försiktigt när de sover
Man kan behöva ge dem Stesolid
Ibland klagar de nyvakna
På att de råkat få nåt ”skräp i ögat”
Då bör man evertera ögonlocket låtsas titta
Och sedan säga att det var en ögonfrans,
jag älskar dig vill du ha apelsinjuice osv
Helt ärligt vet jag inte varför jag fortfarande är kvar i detta
Det var länge sedan nu, kanske tio år
Och det är inte särskilt intressant, rent etiskt menar jag
Inte vetenskapligt heller eller litterärt
Särskilt inte litterärt, det är för mörkt, symboltungt.
Ingen kommer att få någon s.k. “Insikt”
Hinnan ligger kvar på obestämd tid därefter
Tills dess att själva ögat excideras
Först ska man kapa musculus superior och inferior
Därefter musculus obliqus, medialis, lateralis
Sen för man in en böjd sax bakom ögat
Den heter ögonsax på grund av detta
När man hör en knakning kan man klippa nerven
Varpå man lyfter ögat ur sin håla
Bäddar in det i en paraffinklump
Fryser det i minus 80 grader
Sedan kan man snitta
Steg två i protokollet är ett färgbad,
I antikroppar med diverse fluorokromer
Grön är ganska stark så man får ta det högst försiktigt
Så att man inte bländas av det gröna
Det vore ju ett antiklimax
Efter allt man gjort och genomlevt tillsammans
Så får man ingen ökad perception och ingenting
Förutom den där tunga pulsationen
Varför lämnar du mig inte bara, får man säga.
Kan du inte bara lämna mig så är det överstökat.
Så på sätt och vis får vi kalla experimentet misslyckat.
Det finns ju bara ett öga, ett enda.