Kan vara en replikväxling (som nu), kan också sammanfogas och läsas som mer sammanhängande dikter

/

 

1

Nattens svarta sömn i ögonen. Marken är skiftande med alla sina kransar, skakar stillheten. Du är sagoväverskan med sminkväska som jag äter från detta vita. Din honungsröst när du lyser. Jag lever i ditt ansiktes gärning, mitt emot ditt mod. Jag ser på dig, en mjuk flicka som plockar blommor 2 Du är bedräglig som en vår. Liksom daggig, med mjuk röst

 

1

Jag sätter mig ner. Sitter här. Overksam i blomstring. Ingenting mycket, uppriktig men inte mer 2 Du blomstrar, purpurröd! Skakar marken som oregerliga djur

 

1

Jag talade med dig i en dröm. Talade med mitt öppna hjärta. Jag bad om att delta. Du sa: det kan inte ske mänskligt. I drömmen åldrades jag, huden blev rynkig, uttänjd. Du sa: dödliga kvinnor, jungfrur, härskarinnor. Du kallade mig för din guldkantade Afrodite

 

2

Lady Dawn, Härskarinna Gryning. Glöm inte vreden, de dödligas vrede. Det finns döttrar som är döttrar åt sig själva-

 

1

–Med sig i båtarna har de mängder med guldarmband, purpurröda luftiga klänningar, smycken, oräkneliga silverbägare och elfenben-

 

2

–De kryper ihop, de väntar på att kärleken ska komma. Älskade hjärtan, rosenarmade systrar. Dagen närmar sig
 

1

Jag ställer mig upp. Som bruden med de vackra fötterna. I drömmen blandade du alla sorters färger. En polerad farstu, sötäpplen som mognade. Det fanns salta floder och kikärtor som växte på flodernas stränder 2 Jag önskar att jag vore död 1 Att komma till någon, vänlig. Komma närhelst som sömnen

 

2

När hon lämnade mig grät jag mycket. Lät kroppen sjunka bland kuddarna. Hennes doft, hennes saffransfärgade klänning. Hon sa: neither for me honey nor the honey bee. Med den rösten, allt man begär. Man minns för att man varit ung

 
1
 
Också lotus, stränderna var lotussträckta

 

2

Jag gled, försvann i skräck. Täckte kroppen med mjuka kläder. Hennes frånvaro you burn me you burn me. Den förfärliga sorgen. Större än en stor

 

1

Jag älskade också någon. Jag säger att vackrast är det som vi älskar 2 Hon blev vilseledd- 1 –Tiden rann och jag låg ensam–

 

2

–Och det fanns varken någon människa eller något tempel. Endast tomhet där vi inte var. Det fanns ingen lund, ingen dans, inget ljud. Inga handdukar, dyrbara gåvor-

 

1

–Låg där utsträckt med mina gyllene armar. Utmattningens spända hästar. Ömsom ett hot, ömsom ett löfte. Synen av våra brokiga hårband. Sjung syster, sjung för offerriterna 2 Sjung om det violsmyckade bröstet som var mitt

 

1

Ja. Mandelblom, övärldar, plågogivare. Begäret. Hellre ansikte än krig

 

2

En sorg vitare än ägget. Jag vill peka ut den vanvettiga, jag pekar på mig själv. Jag hör denna jublande genomborrande kör. Ser ut. Salt vatten, livliga blickar. Det drabbar ekarna, sköljer över, en utsikt av pinje, det täcker. När sorgen slår ut förgörs platsen omedelbart 1 Och steker oss 2 Man måste hålla makten åtskild 1
But all is to be dared, because even a person of poverty-

 

2

–Färgen försvinner från kinden. Det fina gruset går som en signal genom hud och händer. Du vaknar, eller så somnar du om. En lyra är också ett vapen. Skrattande! Do not move stones

 

1

Nattens svarta sömn i ögonen. All is to be dared. Jag säger dig, man kommer minnas dig i framtiden