du vilar
basunen på mynningen till hålhjärtat
blåser
glaset det namn
jag ropar genom
 
 
 
———————————————
 
 
 
urhuden fransar och bryn

panna veck rinner över
 
tinning som bjälkar
 
läppar organ
 
levitera näsvinge
 
segna lönnäsa
enda blad
 
 
 
———————————————
 
 
 
ett hjärta springer
från 90-talet
i stora skor

ett klistermärke

på insida barndomens dörr

sätter jag i halsen
som känner jag leken
 
 
 
———————————————
 
 
 
klasar av frukt

blommar ur glas

när pixlar sluter vingar
 
om kroppen
 
 
 
nackar och natt

vi vakar

runt den platta rektangulära

monolit som färgsätter
 
stilla en stannad ström

i rummet bortom berg

där händer går fritt

moln vaknar ljusa
 
 
 
——————————————––
 
 
 
besöker du hjärtat
 
jag kan kravla
oss
ett kryphål in
 
i röd och vek
 
där värk och röda

du Kanske-också-med-stickspåret
 
jag Observera tjära
djupt
i hjärtanes
 
 
 
——————————————————
 
 
 
kroppar överlever vinter
dörrar väntar

på att de ska
 
 
 
———————————————
 
 
 
räcker samman

smälter skuggor

över planeten en och samma

skugga faller
 
framåt

skuggan tar emot

lägger vi den under oss
 
 
som tomma spolar i skyns maskin

solen
 
i munnen en och samma

tråd
 
 
syr tunga

ur tråd

lös nåd
 
 
 
———————————————
 
 
 
hjärtans gärna lugn det här går över
nu
på vår kammare och hjärtmak
 
 
 
———————————————
 
 
 
fanns det en låt
jag har drömt hur den går

ett knaster

som
genom skogar

ur vinylen

armen sänkt i svart
i då

bultar

fanns det en låt
jag har glömt hur den går