Det verkar som om den lilla bomben fungerar.
– John Ashbery
 
som förstelnad i ett tillstånd av munterhet
jag andades in ett svampmoln
av vanillin och kände något
falskt i halsen, bullarna hade
varit Andra om jag halat in
en stång av äkta vanilj
de andra viskar
flaskorna in på rad i hans hals
hostan tog kål på mig
när andan kippades efter

visst gör det ont
när andan kippas efter
som en föraning om
andningens väsens… host (!)
väsentliga livsuppehållande uppgift
att hindra något (läs: livet)
från att lämna kroppen
kom ihåg det

ingenting får lämna kroppen
en kapsyl som placeras upptill
i espressomaskinen är kroppen
som låter vatten skölja igenom
och lämna ifrån sig smak
men ingenting annat
får kroppens material
lämna ifrån sig
än smakomdömen eller andra immateriella
ämnen som flödet av vatten
som slussas genom kroppen
för med sig
i sin strömmande rörelse
 
utomjordiska joner 
kol-14 skickar dig mailsvar
svaret är ett dokument
och i det dokumentet står
 
halvledare i skymning
klyvningen undergiven helyllet
halveringstiden upphör att räknas
i livets slutskede
allting försonas liksom
tankar och känslor upplöses, men
konsekvenser förmås inte glömmas
 
skinande vinnare
än dig finns det ingen skönare
du öppnar en butelj
beslutsamt som en drönare
att öppna är att krossa
en svensk tiger är en kisse
större än en tennsoldat
med ögon som ett luktsalt
käften skönjbar som en gomspalt
käften (!) i min dröm iögonfallande
mot marken störtar den svenska tigern
tung som en staty och läpparna
gör sig redo att glänsa
vaselinet optimerat för gnidande rörelser
nästlas in i springan – spalten
alltför allergisk mot carmex
tigern ser symmetrin i vaselin
smörjandet ett matematiskt fingeravtryck
som registreras, den syns
ingen skälver åt en så stor katt

människor talar som svärd
människor går genom svärd
färdas genom talet
får talets gåva som gåva
den utgångna utgåvan
så deadstock som det bara går
någon måste alltid
finansiera ens stunder av olycka
 
ceder sviden
i siden
så är seden i år, som
urvriden citron
i sår slickas
med salt och patrón
 
nyckelringen i pendling
från taket hängande
som ett ljudlöst smycke
skär den rosa luften rosa
och huden över ansiktet
skrynklas i en
obegriplig ekvation
latent som
en liggande stol

motvilligt
tvungen att värna
kombattanterna i skärvor
som att försöka
limma fast is
i en avfrostad frys

glider upp ljudlöst
i fönstersmygen
som över krossat glas
gummi torkar i håret
vart jag än går ska jag bära med mig
denna mögliga vattenspegel
på ryggen och blankpolerade
skaldjursspeglar i håret
som när strån fryser

alltid lika sorgligt när kroppar fryser
men varför gnider du in parfym på dina läppar

parfym som
som kostar
som poesi
som smakar

jag hjular genom rusta
du hjular genom jysk
läpparna är röda
och halsen luktar mysk               doften av en man
 
                                                    som körde ford i livets slutskede
han hade skrotat sin krockade opel

med det sagt så är det sagda icke-bindande
jag menar
jag kanske är bunden vid mitt ord men det är bara sexigt
som låten går
om du var bunden skulle jag ge dig
allt det där jag annars inte ger dig
alltid bunden i tid
barnen orkar inte stänga ute
föräldrarnas bindande trollformler
anklarna är fästade vid dina fötter
och skönheten är det våta i dina ögon
 
                                                    som aldrig försvinner

                                                    det våta som aldrig vinner

alla vi som låtsas vara snälla när tomten frågar
kyss min pissmun tomteskum
man äter bara sin gröt och håller käft
gasten som tror det finns ståplats på bröstkorgen
 
tro mig, tomtens komplimanger faller i död jord
 
den fristad mitt hjärta
krympte i handen
klev bara över kroppen
med en lättad suck
finns det några snygga
barn här, inte?
då får vi trolla

– att byta bredband
 
 
jag vill inget hellre än att lukta gott
och det har jag också fått
 
                                                    att livet går sin gilla gång
                                                    tror jag inte jag gillar
 
har alla män varit gifta i ett tidigare liv
eller vadan denna besatthet
                                                    som Kafka på Carmen
 
tänderna tuggar

                                                                                                        ett bett över armen
Kafka väcker mig med sin räfflade hud
och sina skrämmande
exakta tidsangivelser
men om jag blir snittad
så får jag ju träffa mitt sår igen
                                                                                                        såret är alltid ett kärt återseende

ögon som jag äter
med och ögon
som jag återfuktar
när det behövs
                                            ögonen
ser och hör
poeternas oerhört
maskulint kodade bisysslor
går det att sälja äventyr
som dessa?
och kattmänniskornas katter
stör kanske inte det mänskliga nattarbetet
genom sina dagliga vanor
men stör dessa människor kattarbetet?
 
så fort en katt försöker köpa en bit mark här på jorden
blir det hus i helvete, det får
idéer att kräkas i idévärlden
i himlen blir allt bara för mycket
för en stackars idé
kraven på självförverkligande
och kraven på gentrifiering
ju fler grisar
som kan klämmas ner i säcken
desto bättre hipster
ser ni mönstret
som ett instrumentellt monster
alla dessa stackars katter

om jag ska sia                                                            hur mycket betalt ska jag då ta, för att sia
ringa in ögonen
med den här pennan
och ge oss sluggona
luggen ner över pannan från höger
det här är på ingång
be dina blonda vänner att bida sin tid
eller konfiskera min inspiration som gudomlig
                                                                                                        mig gör det mindre
jag har redan uppnått mina sinnens fulla stukning
som alla sakrala människor
med en skiftlägeskänslig poetik
min uppstötning ligger i framkant
vig som ett operaskrik
med en sur framtoning
                                                            klä mig som du har förstånd till

jag är kniven säger jag
och skruvar åt mig själv nervöst
en påse blod i väskan
som en vätska i ny tappning
när vi kramades i entrén sa du
du ska krama mig igen i etern
jag tog anstöt av ren och skär
lust och jag älskade det
 
have a great day or die hard